Naturen är givmild

Jag har öppnat lådan med sparat julpynt, men det var så mycket som fick ligga kvar. Barnens julpynt fick komma fram och mina "pandurotomtar", annars har jag pysslat nytt. På mina lunchpromenader kan man hitta mycket trevligt.

~

Av kvistar av lärk har jag gjort en girlang eller vad man kan kalla det och fäst de gamla gardinklämmorna jag köpte i höstas, nu väntar jag bara på lite fina julkort. Under tiden får lite av min julkortsamling hänga där. Kortet med ängeln är från samma år vårat hus blev färdigbyggt (1885).

Inspirerad av Vakre Hjem gjorde jag en egen mindre variant av knippet med kottar, det är barnen som har kommit hem med kottarna.

Förra veckan på min lunchpromenad upptäckte jag att man har gallrat ur av ädelträden i bruksparken där jag går. De är hopplösa de som sköter den, i somras lade de igen rabatter med gamla perenner, suck, en sådan tur att jag är där och norpar skott och frön. Ta mig sjutton visst låg det små plantor av kungsgranar och kvistar av silvergran kvar på backen, och så är det snart jul.

~
Av kvisten gjorde jag ett lite arrangemang till dörren in till våran hall. Titta på kottarna är de inte häftiga, alla vita band klipper jag av lakansväv, det får gärna fransa sig.

En liten minikungsgran får pryda hallen. Jag måste säga att jag blev inspirerad av Guldkant på livet och tillverkade lite minijulprydnader som matchar de svarta tapeterna i hallen. Duken som krukan står på är inte gammal, den har jag faktiskt broderat själv, det var när jag hade mer tid.

Ha en skön vecka och njut av snön som faller (om den gör det).