måndag 9 juli 2007

Om varför man köper ett gammalt hus som man ändå måste byta ut rubbet på.....

När vi köpte det här huset för fem år sedan var det många allra helst släktingar som kraxade som olyckskorpar, gnällde på allt. Ja de såg allt arbete vi hade framför oss och tyckte förmodligen inte att huset var något att ha. Vi var inte blinda för vilket arbete vi hade framför oss heller. Med tiden har tonerna blivit mer positiva, "va duktig ni är", "vilken fin utsikt", "vilka möjligheter". Där vi bor är husen ganska dyra, annonsen på det här huset var inte attraktiv huset var fult renoverat på 70-talet, klädd med kanadesisk plåt, urk. Men jag såg pärlan!!
Hallen välkomnade mig med original spegeldörrar och hatthylla, köket var och är helruttet, i trapphuset/glasverandan en jättefin takmålning. I huset finns det 4 st kakelugnar och 5 st vedspisar (5 hushåll från förr alltså). Under de år vi har bott här har vi kämpat med blod svett och tårar och vi har en lång bit kvar. Men man får så mycket tillbaka från människor som stannar till och ger beröm eller berättar en historia om huset, folk är engagerade. Tyvärr har vi fått plocka bort mycket av den historia som huset berättat för oss medan vi rivit upp golv och plockat bort gamla avlopp, men jag ska skriva ner allt och berätta vad vi har hittat under masoniten och stenullen, inte här dock.
Inspirerad av andra bloggare var jag ute i uthuset ikväll och hämtade in lite gammalt. En potatiskorg (jag säger så för makens morfar hämtade potatis i den) och en korgstol. Jeanstygerna råkade bara ligga i korgen och kanske inte ska förvaras i uthuset, de är bra att ha när man har pojkar som kommer hem med trasiga knän.

Jag plockade också ner fönsterbågar som jag ska plocka isär för att användea till de fönster jag håller på att renovera (glasverandan). Jag tyckte jag var jättefiffig, uthuset är fullt med gamla fönster från släktingars kasserade växthus, de är en bra resurs till fönsterrenovering. De ä bara att såga hyvla till och tappa dit.

3 kommentarer:

  1. låt korparna kraxa
    det är ju hel fint
    =)

    SvaraRadera
  2. Mest så fyndar jag i Göteborg, men förra veckan var vi i småland och veckan innan det i skåne.
    Jag har väl de rätta glasögonen på mig kan jag tänka å ser sånt som inte andra ser, eller ser möjligheter i det oanseliga...vad vet jag!
    Just ramen köpte jag på en av sveriges med kännda och besökta loppis!
    Men alla kanske inte köper en risig ram, eller ens vänder på den för att upptäcka prislappen.
    Ha en skön kväll!

    SvaraRadera
  3. Det var samma sak med oss när vi köpte vårt hus. Folk förfasade sig... makens mamma blev så "sur" att hon blev tyst i två dagar... *ler åt minnet*. Men sedan vänder det. Folk uppskattar att man tar hand om huset - speciellt grannarna.
    Heja på!
    Kram

    SvaraRadera